Segt...

Dagen har varit ganska seg....
Jag och Skenning nästan somnar inne på Stigs, mitt i ett udda samtal om självmordsförsök.
...medans de andra kommer och går...ligger vi kvar och drömmer oss bort till ett lyckligt liv. Efter det blir man nog aldrig pigg igen, seg kommer man nog alltid att förbli.


[oj oj]...det var ju nästan poesi?